Välfärdsforskaren om den globala gigekonomin, remote-programmering och de nya vägarna mot tillit

Jul 23, 2020 · 6 min lästid

Välfärdsforskaren om den globala gigekonomin, remote-programmering och de nya vägarna mot tillit

Foto: Labe Allwin

Fler svenska företag hyr in programmerare på distans för att fylla behovet av techkompetens. Det ger en ökad konkurrenssituation för de svenska utvecklarna, som hittills suttit i en tämligen behaglig sits, säger forskaren Andreas Bergh. Samtidigt vill han lyfta faktumet att det är tack vare globala samarbeten som Sverige en gång blev rikt.

Vi har ringt upp välfärdsforskaren tillika docent Andreas Bergh på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning. Andreas har bland annat forskat om hur globaliseringen påverkar världens fattigaste länder och en omtalad kolumnist på DN:s ledarsidor. Tillsammans med en rad andra forskare, bland annat från University of Pennsylvania, har han även tagit fram Timbro Sharing Economy Index - en unik rapport över delningsekonomins globala storlek.

Covid-19 har förflyttat hans kontorsplats ut till sommarstugan, där träden blommar och lugnet infunnit sig. Det går ingen nöd på Andreas, som tycks agera från en positiv utgångspunkt. Han har mer tid att skriva nu, och beskriver den stundande distansundervisningen som “spännande”. Hans föreläsningar kommer att distribueras i videoformat till studenterna.

Ämnet för vårt samtal är vad den ökade användningen av distansutvecklare betyder för samhället, men vi måste börja i rätt ände. Gigekonomin och delningsekonomin - vad betyder de båda krafterna egentligen för vårt samhälle?

- Varken delningsekonomin eller gigekonomin, som delvis överlappar varann, är egentligen nya fenomen, inleder han. Människor har delat saker och utfört tjänster åt varandra under en väldigt lång tid. Som en följd av den tekniska utvecklingen, och att smartphones finns i allas händer, har nätverkens storlek förändrats. Enkelheten att använda dem likaså.

Tillgängligheten skapar bättre förutsättningar att nå ut till fler; det blir både lättare och billigare att erbjuda eller köpa tjänster, berättar Andreas.

- En annan, tydlig förändring är att vi idag kan tänka oss att ingå i bytes- eller handelsrelationer med människor vi inte känner, eller känner igen oss i. Tidigare var det viktigare för oss att säkerställa att personen gick att lita på. Allra helst ville vi ha en personlig rekommendation från en vän.

path

Foto: Fredrik Eriksson

Han fortsätter:

- Betygs- och rankningssystemen i gigekonomins appar, plattformar och tjänster har hjälper människor med den osäkerhet som annars uppstår när vi ska ingå avtal med främlingar eller nya bekantskaper. Med hjälp av ryktesmekanismen löser man tillitsproblemet. Hux flux kan vi tänka oss att packa ihop familjen och åka ned till Singapore för att låna någons hus, trots att vi inte känner någon som känner någon. Eller anlita en programmerare som vi aldrig träffat ansikte mot ansikte.

Tjänstesektorn följer industrins spår

Kompetensbristen inom tech är ständigt närvarande i diskussionen om hur de svenska tillväxtbolagen ska kunna springa ännu snabbare. Många företag börjar hyra in utländsk kompetens för att täcka upp behovet.

- Här ser vi både en volymeffekt och en omfördelandeeffekt. Det kommer att leda till en ökad konkurrens för dem som hittills har varit i en väldigt behaglig sits. De svenska utvecklarna, i det här sammanhanget. Fram tills nu har företagen fått bjuda över varandra, eller locka med arbetsvillkor, för att vinna deras intresse. Nu ändras spelplanen. Det finns flera lager av detta. När det gäller uppdrag som utförs på distans, som programmeringsuppdrag som tilldelas andra länder, finns det ytterligare aspekter att tänka på. Tillitsutmaningen ger den utländska leverantören ett ökat incitament att sköta sig och leverera det utlovade.

De nya tiderna innebär en långt ifrån unik situation, understryker Andreas.

- Tvärtom händer detta alltid när internationell handel ökar eller öppnas upp. De som har suttit på den knappa resursen i landet får konkurrens och arbetsuppgifterna börjar delas ut. Det första steget brukar vara att de uppgifter som är lätta att beskriva och uttrycka i rutiner läggs ut. Vi har sett precis samma mönster när Sverige började outsourca bilproduktionen. Det löpande bandet flyttades till Asien och finliret stannade kvar i Sverige. Nu händer samma sak i tjänstesektorn.

Vilka lärdomar från tillverkningsindustrins resa kan tjänstesektorns aktörer dra nytta av?

- Då som nu såg vi en debatt kring huruvida det är rätt att lägga ut arbetskraft på länder där arbetet kostar mindre. Vad många glömmer är att det innebär att lönerna, industrierna och arbetstillfällena ökar i landet i fråga. Bara för att ett pris är lågt här betyder det inte att det inte kan vara högt i ett annat land.

Det kan finnas fördomar kopplat till att hyra in arbetskraft från länder där priset är lägre. Är det ett för snävt synsätt?

- Det var så här Sverige blev rikt en gång. Vi var ett ganska fattigt samhälle som fick möjlighet att slå mynt av skog och gruva. Våra glansdagar skapades av att vi levererade billig skog och järnmalm till länder som industrialiserades. Innebär det att de utnyttjade oss? Inte många resonerar så. Självklart var det jobbigt för Sverige när fordons- och varvsindustrin flyttade till andra länder, efter sjuttiotalets kostnadsproblematik, men det ledde till en ökad tjänstesektor och en högteknologisk industri. Utan skiftet hade vi kanske inte utvecklats så mycket, rent tekniskt. Samtidigt kan vi som svenska konsumenter fortfarande köpa billiga spisar och bilar, även om de numera är gjorda i andra länder.

Vad innebär den här typen av (makt)skiften för de involverade ländernas välfärd?

- Tack vare handel och outsourcing är länder, som tidigare varit mycket fattiga, idag världens medelklass. Indien och Bangladesh är goda exempel på det. Nu är det andra länders tur att växa sig ur fattigdom, precis som vi gjorde. Överlag innebär spridningen av kompetens att den generella produktiviteten ökar. Vi kan vänta oss fler produkter och mjukvaror framöver som ett direktresultat av detta. Vi blir rikare.

Vad betyder det rörliga, internationella kompetensutbudet för vårt samhälle?

- I industrisamhället utbildade vi oss, fick ett jobb och stannade kvar där. Marknaden ser helt annorlunda ut idag, det innebär att både individer och företag måste anpassa sig. De som försöker hindra rörligheten kommer att förlora i det långa loppet. Det är bara att omfamna flexibiliteten, avslutar Andreas.

Innehåll