English
Svenska
Foto: Sigrid Malmgren
Från hemliga laboratorium för få speciellt utvalda, till samarbeten över organisationsgränser och självlärda utvecklare. Så beskriver Annie Lindmark, Innovationsexpert, innovationsskapandets transformation de senaste åren. Proxify har pratat med henne om tillväxtproblem, kompetensbrist, unicorns och hur man genomför systemförändringar.
Annie Lindmark säger själv att hon var lite av en udda fågel när hon började i finansbranschen. Efter en kandidat i ekonomi med fokus på behavioral finance vid Uppsala universitet och en master i innovation, landade hon ett jobb på Nordeas handlargolv. Det här var precis innan ordet innovation hamnade på allas läppar. Istället höjde flera av bankkollegorna på ena ögonbrynet och undrade vad Annie skulle med en innovationsexamen till.
Klipp till två år senare när Annie var en av en handfull personer som började jobba med Nordeas strategiska partnerskap för entreprenörskap och innovation. Parallellt med detta grundade hon nätverket W.Empowerment för kvinnliga entreprenörer och satt i styrelsen för UN Womens svenska organisation. Inte konstigt att det första man möts av på Annies LinkedIn är en bild på henne och kungen.
Foto: Marilia Bognandi
– Förra året släppte Sigma-IT en rapport som visar att 70 000 personer saknas inom IT-branschen fram till 2022. När digitaliseringen och automatiseringen accelererar innebär det dessutom att gapet bara blir större och större. Samtidigt visar samma rapport att nästan en miljon svenskar kan tänka sig att jobba med IT-relaterade yrken och att en stor majoritet vill utbilda sig för att göra detta. Här finns ett tydligt glapp mellan näringslivets skriande behov och en utbildningssektor som inte mappar in efter deras behov.
Idag jobbar Annie bland annat med öppen innovation och regeringsuppdraget Hack for Sweden, där svenska myndigheter samarbetar för att främja innovation genom öppen data. Hon arbetar även med att ge innovationsstöd till startups, techbolag, forskning och innovation som kan bidra till ett hållbart samhälle. I sitt arbete kommer hon nästan dagligen i kontakt med startups som behöver särskild techkompetens.
– Kompetensbristen är ett tillväxtproblem. Utan rätt kompetens så stannar bolagets utveckling. Våra svenska unicornföretag, som Spotify, Skype, Klarna och iZettle, skulle kunna bli många fler om vi hade rätt kompetens på marknaden.
Svårt att veta vilken kompetens man behöver
Men vilka sökvägar tar då startups som letar efter techtalanger? Ofta letar man i sina egna nätverk eller i communities och hittar personer via rekommendation, menar Annie.
– Sen hittar många sin kompetens utomlands också. Men ytterligare en låsningseffekt är att bolagen först måste förstå vilken kompetens de behöver. Ofta sitter man inte själva på den kunskapen utan behöver rådgivning. Risken är annars att man bemannar med fel kompetenser. Där finns en fördel med att ta in utvecklare på korttidsuppdrag för att inte låsa sig. Dessutom är det en möjlighet att ta in någon med en väldigt specifik kompetens som sedan kan sprida sin kunskap i bolaget. Man kan se uppdraget som en lärande process.
Att tillväxtproblem uppstår på grund av brist på techkompetens är ju inte bara ett problem för de enskilda företagen, utan för hela Sveriges tillväxt. Vilken roll har staten i att avhjälpa problemet?
– Siffrorna talar ju för att väldigt många svenskar vill jobba med tech, men varför gör man inte det? Jag tror att det är en kombination av många faktorer: falska stereotyper kring vem som kan arbeta med tech, hur en karriär inom tech ser ut och bristfälliga utbildningsmöjligheter. Här tänker jag framförallt på hur vårt utbildningssystem är utformat. Vi kommer behöva fler korta, praktiska utbildningar inom tech och knyta den akademiska världen närmre näringslivet. När vår omvärld förändras i en sådan oerhörd snabb takt måste vi tänka mer i termerna av ett livslångt lärande, där vi i framtiden inte bara kommer ha en karriär utan kanske tre, fyra stycken. Då måste vårt utbildningssystem, men också vårt sätt att se på talang, bemanning och fortbildning, utformas därefter. Ökad automatisering och användning av teknik som AI kommer också bli en attitydsfråga. Det kommer ställa högre krav på oss individer att kontinuerligt kunna och vara öppna för att byta arbetsuppgifter.
Alla kan vara innovatörer
En annan fråga som Annie brinner extra mycket för är öppen data och öppen innovation. På sina föreläsningar brukar Annie visa ett gammalt foto från det kända innovationslabbet Bells Lab. På bilden står mestadels män i vita rockar på rad i en lång korridor. Bilden illustrerar hur innovation på den tiden i mångt och mycket var något för några få och som skedde på ett labb. Idag, å andra sidan, är innovation något som alla kan syssla med.
– Teknikens möjligheter och vår allt mer öppna värld har gjort att konceptet innovation breddats och blivit något som alla kan involvera sig i. Att använda sig av öppen data är ett sätt. Det finns enorma mängder offentlig öppen data, som exempelvis trafik-, väder- och satellitdata, hos våra myndigheter. Men det behövs fler exempel på hur denna kan användas. Vi måste trigga både offentlig och privat sektor att se vinningarna i att publicera och tillgängliggöra data och information för allmänheten.
Öppenheten vilar också på en annan viktig bult: förtroende och samarbete. Att tillgängliggöra data och öppna källor kan möjliggöra nya samarbeten som annars kanske inte skulle bli av. Det i sin tur föder innovationer; något som behövs mer än någonsin. Samhället står nu inför ett antal komplexa utmaningar, och det behövs nya sätt att hantera dem – vi kan inte göra som vi alltid har gjort.
– Det är inte lönsamt att sitta på sin egen kammare och arbeta i silos längre. Utmaningarna vi står inför i dagens samhälle är komplexa och, framförallt, globala. Vare sig det handlar om fattigdom, klimatförändringar eller ojämlikheter i hälsa så räcker det inte med enskilda insatser. Det krävs förändringar på systemnivå. Om vi ska nå en hållbar framtid i tid måste vi tänka och samarbeta på nya sätt.
