Tuva Palm och nyckeln till techkompetensen

Gör plats för programmering i grundskoleutbildningen och skapa en lärande kultur i ditt bolag. Det är Sveriges väg till en stärkt nation, menar techprofilen Tuva Palm.

Det finns en sak som irriterar Tuva Palm, och som gör henne ”ofantligt trött”. Hon upplever nämligen att det är svårare att göra sin röst hörd i tekniska frågor med ekonomer än med andra ingenjörer. Det är också delvis anledningen till att hon startat SHE Invest Sweden - som är en aktivt förvaltad aktiefond som investerar i jämlika bolag på Stockholmsbörsen.

– Det visar sig att de jämlika bolagen presterar betydligt bättre än de med en ojämn könsfördelning i ledning och styrelse. Jag hoppas att det ska få till en förändring snabbare, då de visar de faktiska ekonomiska fördelarna av att ha ett klimat där man lyssnar på vad som sägs, inte vem som säger det, och låter kompetenser och perspektiv samverka istället för att bli en konflikt.

Tuva Palm beskrivs ofta som en av Sveriges mäktigaste techkvinnor. Genom åren har hon bland annat digitaliserat och expanderat bolag som Klarna och Nordnet. Enligt henne behövs det både behövs teknisk och digital kompetens i ledningsgrupperna, och i styrelserna fast på en mer strategisk nivå.

– Det gäller att kunna se ny teknik och digitala lösningar både bland konkurrenter och i andra marknader, vilka verktyg och tjänster som trender och hur det påverkar förväntningar och landskapet för det egna utbudet, säger hon.

Låt utvecklare experimentera och dela

Ett sätt att tänka nytt för att möta behovet av utvecklare och techkompetens överlag är att implementera programmering i grundskoleutbildningen.

– Då skulle vi ha ett ypperligt utgångsläge som nation. Det är inte så svårt att programmera, alla barn kan lätt lära sig grunderna. Vi har redan mycket bra universitet men det är fortfarande för få som söker sig dit.

Paradoxalt nog, betonar Tuva Palm, är det ett kompetensproblem i sig att det inte finns lärare med kompetens nog att lära ut.

– Men lyckligtvis kommer flera bolag med digitala lösningar så att läraren kan lära ut utan att vara programmeringsexpert. Bolag behöver se över sin interna kompetens och framtida behov, och se över vilka gap man har. Sedan sätter man helt enkelt upp en plan för att täcka upp hålen för den framtida kompetensen. Det är aldrig för sent och behöver inte kosta enorma belopp. Det mest effektiva brukar vara att låta några utvecklare testa teknik i något experimentellt projekt och sedan dela med sig av sin kunskap.

En annan outnyttjad resurs är att vidareutbilda äldre som redan jobbat några år i yrkeslivet men känner för att byta bana.

– En av mina utvecklingschefer var sko- och väskdesigner från början, men skolade om sig till utvecklare vid 40-årsåldern och blev sedan en mycket omtyckt utvecklingschef. Det är klart att man kan göra avancerade svåra saker om man jobbar med programmering, som de gör på Nasa eller CERN. Men att skapa en vanlig app är inte någon rocket science, däremot väldigt kreativt, inspirerande och roligt! Det är ett betydligt kreativare yrke än folk tror, säger Tuva Palm.

Skapa en lärande kultur

Hon poängterar att det är en god idé att vidareutveckla den kompetens man har inom bolaget. Dels för att de kan bli en stor tillgång för bolaget, dels för att den enskilde individen utvecklas och får möjligheten att blomma ut.

– Kundtjänstpersonal kan bli fantastiska utvecklare. Men även seniora utvecklare som har en utbildning och massa års erfarenhet kan ha behov av vidareutbildningar i någon form. Som bolag är det viktigt att skapa en lärande kultur, där medarbetarna uppmuntras testa och lära nya saker, och dela med sig vad de lärt sig och hur de löst vissa problem för att få fler att växa och bli inspirerade.